Går mot bättre tider...

Mår bättre nu... gott. Har fler glada stunder än dåliga. Är fortfarande väldigt trött hela tiden men tror eller mer vet att det beror på att jag inte aktiverar mig. Jag vet att jag mår bättre av att promenera men gör det ju inte! Känner mest att jag inte orkar. När jag tänker å nu ska jag promenera i en timme så blir jag utråkad innan ens jag gått ut. Tror jag tycker omtanken att promenera än att faktiskt gå ut ovh promenera. Är någon annan så komplicerad osm jag är?

Jag känner mig fortfarande lite ångest fylld. Märker att om jag blir stressad på jobbet eller hemma så kan jag bli arg och känna att gråten sitter i halsen. Va fruktansvärt mycket att göra på jobbet igår och jag kände gråten i halsen. Tufft, inte likt mig.

Idag ska jag promenera när sambon kommit hem och så ska vi övningsköra en stund. Jag MÅSTE göra detta för må bra. Känner mig helt trött i kroppen och själen men ligger vaken på kvällen antagligen fö jag inte gjort mig av med någon energi. Vill omplacera min ångest till att göra saker som får mig att må bra. Som när jag kört, promenerat och speciellt ätit bra. Vilket jag inte gjort idag haha. Godis och glass bestod min lunch av och ångesten satt högt i halsen. När grabben vaknar ska jag göra en omelett till oss och sedan äta bra resten av dagen. Igentligen skulle jag å maken mumsa igår men vi var så trötta att vi bara smaka på det och sen gick och la oss. Försöker se det som jag ändå skulle ätit detta igår haha. Ursäkter :)

Min lunch, vilket diet är det här? Fetto dieten?

Nu ska jag hålla mig till söndag. Små steg i taget. Har inte ätit godis sen lördags så 2 dagar denna veckan är bra, eller a 2 och en halv då :)


Ha en bra dag. Kram!

Stark ångest

Sitter och trycker i mig massa godis. Lungorna känns som dom ska kollapsa när som helst. Har gråten i halsen och känner mig panik slagen. Bröt ihop förut och ville skrika inne i badrummet. Panik grät och det var svårt att vara tyst. Satte på vattnet och höjde ljudet på tv:n. Bråkade med min sambo förut och vill inte visa att jag blev så ledsen som jag är. Jag vet att mina känslor är starkare än dom brukar för jag är i en svacka men jag känner faktiskt dom. Vill helst bara gå in till killen och skrika hjälp men jag vet att han tycker detta är jobbigt och jag har inte sagt hur dåligt jag igentligen mår och att jag inte känner någon livslust alls.
Jag har försökt att ta tag i mina känslor ända sedan jag börja känna detta men jag tror jag tryckt bort detta jätte länge. Känner mig pressad att jag måste må bra för jag har barn nu och massor av ansvar och måste se till att allt flyter på.
Känner mig misslyckad och vad jag än gör känner jag mig misslyckad och sämst i världen. Ångesten sitter i lungorna och jag känner att jag inte klarar något svårt nu. Ska ha möte med min chef på torsdag och känner mig livrädd att börja gråta ifall jag får kritik. Jag har aldrig svårt för kritik men kan inte ta något längre. Idag har jag gråtit i omgångar men verkligen kämpat för vara glad med pojken. Han gör mig glad med.

Idag har jag ätit bra och gjort allt som jag behövt. Städat, skrivit en jobbgrej, lagat mat, gjort några stups och sånt, vart ute med grabben och lekt, handlat. Verkligen utnyttjat dagen men ändå sitter ångesten starkt fast. Jag hatar det. Vad är detta.

Ska upp kl 5 imorgon, hur ska jag kunna somna inatt.... Har flera tankar på en gång. Mår illa, ändå fortsätter jag trycka i mig godis medans jag gråter. Jag klara inte detta mer.

Hoppas det känns bättre imorgon.. Kram till er alla

Värsta dagen på länge...

Har nog haft den värsta dagen på ett bra tag nu, usch och fy.
Ångesten har legat och flåsat mig i nacken hela dagen och det har vart svårt att slå bort den. Jag vet inte riktigt var min ångest kommer ifrån och hur jag ska ta tag i den. Just nu känner jag ett stort kaos inom mig och det är tungt att andas. Tror det beror på flera faktorer i mitt liv.

Det här med körkortet. Ha övningskört i evigheter nu och jag kan köra men ändå känner jag mig totalt kass så fort jag sätter mig i en bil. Alla, verkligen ALLA tar körkortet runt omkring, bara jag kvar nu känns det som. Jag hatar detta. Blir gråtfärdig så fort jag tänker på det. Min sambo är underbar och stöttar mig till tusen men ändå hör jag det inte eller kan ta till mig det.
Sen är det mycke runt omkring. Känner mig bara less på tillvaron och hamnat i en stor svacka. Jag har alltid tyckt om utmaningar men nu flyr jag från den. Känner mest att jag vill bara sitta hemma och äta godis. Vill gråta men det går inte... hjälp.

Ni ser ju hur gott det ser ut!

Idag åt jag över 3200 kcal. Det har jag nog inte gjort .. jag minns inte ens. Massor med godis, 8 st pannkakor med grädde och sylt. Plus korv stroganoff till middag och en stor fruktsallad. Herregud....

Jag har ett underbart liv. Jättefin man, underbar pojke och ett jobb jag är nöjd med. Ibland kan de "små" sakerna bli förstora för mig i livet. Önksar jag var som jag va förr. Ville jag nåt så såg jag till att fixa det. "Vadå sätta sig ner och deppa, ryck upp daj!" Nu är jag den som sätter mig ner och deppar. Jag vet att man inte alltid är på topp men när man är mer nerstämd än pigg så är det något fel.

Jag brukar förstå att jag mår kasst när jag börjar märka att jag inte orkar göra något. Oftast orkar jag inte gå ut, vill mest sitta hemma och går jag ut så vill jag hem. Nu kan man inte deppa ihop totalt osm jag gjorde för ett par år sen. Nu har jag en familj att tänka på. Jag ska klara detta. Imorgon är det en ny dag.

Plus att jag avsluta dagen med träna 50 minuter. 35 min hoppa och resten pilates. You go girl (lika bra att börja peppa mig redan nu innan det är försent)

Go natt allihopa <3

Motivation 0

Har haft dö-tid nu ett bra tag! Iallfall minst 1 vecka. Känner mig helt viljelös och motivationen står på noll. Min sambo kör gärnet och jag är verkligen impad av hans motivation och disciplin. Mer än jag någonsin haft. Jag vägde mig idag och vägde 58. Är ändå nöjd med det men känner att jag äter större portioner och äter inte direkt nyttigt. Ingen pizza eller snabbmat så men kalori rik mat. Socker beroendet ska vi inte prata om. Det har jag gött bra kan man säga, massor av godis och sötsaker. Jag tänker inte ens efter utan bara trycker i mig så mycket jag kan. Kommer flyga upp i vikt snarast om jag inte varvar ner. Gick ut och promenera i söndags och hela vägen hade jag ångest och ville helst ligga i soffan. Kanske är det årstiden eller helt enkelt är jag lite deppig nu.

Idag åt jag pannkakor! Tryckte i mig 5 stycken, dubbelt så många som jag brukar äta. Helt sjukt och jag känner hur jag trycker i mig trots jag mår illa. Tröst äter jag eller behöver min kropp mer mat just nu? Ska försöka äta bättre resten av dagen och ta en promenad när sambon kommer hem sedan.
Ska göra en fruktsallad nu med lilleman och sen ska vi ut och leka en stund, har inte vart ute och lekt med honom idag eller igår. Usch skuldkänslor!
Vi ska äta korv stroganoff idag men ska äta mer blomkål och broccoli istället för riset. Skrev upp mina kalorier förut och jag får igentligen bara äta nästan 300 till haha. Good luck with that!

Skulle gärna se ut så här i sommar ;)